Honung i fokus – vad livsmedelsföretag kan lära av senaste rapporterna

Honung har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet i svenska medier. Bakgrunden är tester där flera produkter som säljs i svenska butiker har visat avvikande resultat.

I ett test som Testfakta låtit genomföra på tolv flytande honungsprodukter från svenska dagligvarubutiker visade fem produkter DNA-profiler som överensstämde med referensvärden för genuin honung

Enligt Testfakta var elva av märkena importerad honung och en var svensk.

Det är viktigt att tolka resultaten korrekt. Avvikande analyser innebär inte automatiskt att produkterna juridiskt är fastställda som förfalskade, utan indikerar att sammansättning eller behandling kan avvika från vad som förväntas av honung.

Det handlar inte bara om honung

För livsmedelsföretag är honungsfrågan ett tydligt exempel på något större: råvarurisk.

När en råvara köps in från komplexa leverantörskedjor ökar behovet av kontroll, spårbarhet och leverantörsbedömning. Det gäller inte bara honung, utan även exempelvis kryddor, oljor, juice, kött, fisk, ekologiska råvaror och produkter med skyddad ursprungsbeteckning.

Frågan blir därför inte bara:

“Är denna honung äkta?”

Utan snarare:

“Hur säkerställer vi att våra råvaror är det de utger sig för att vara?”

Vad livsmedelsföretag kan lära sig

Det första är att leverantörsstyrning behöver vara riskbaserad. Alla råvaror innebär inte samma risk. Produkter med högt ekonomiskt värde, komplex importkedja eller svår verifierbarhet bör bedömas noggrannare.

Det andra är att spårbarhet inte bara handlar om att kunna hitta ett batchnummer. Spårbarhet ska också ge förståelse för var råvaran kommer ifrån, hur många led den passerat och vilka kontroller som faktiskt har gjorts.

Det tredje är att analysmetoder och certifikat inte alltid räcker som ensam trygghet. Honungsfrågan visar också att analysresultat behöver tolkas med försiktighet, eftersom DNA-analysen kan visa avvikande biologiska profiler men inte exakt fastställa hur honungen har producerats, behandlats eller om den juridiskt sett är “äkta”.

Food fraud bör vara en del av kvalitetsarbetet

För företag som arbetar med livsmedelssäkerhet och kvalitet bör detta kopplas till arbetet med food fraud, leverantörsgodkännande och råvarukontroll.

Ett bra arbetssätt kan vara att regelbundet ställa frågor som:

Vilka råvaror är mest utsatta för fusk?

Vilka leverantörer har längst eller mest komplex kedja?

Vilka produkter är svåra att verifiera med traditionell kontroll?

När behöver vi komplettera med analys, revision eller extra dokumentation?

Det behöver inte innebära att varje råvara ska analyseras hela tiden. Men det kräver att riskerna är kända, bedömda och styrda.

Slutsats

Rapporterna om honung visar hur viktigt det är att kvalitetssystem inte bara fokuserar på produktion och hygien, utan även på råvarans integritet.

För livsmedelsföretag är lärdomen tydlig: kontrollen börjar inte i den egna produktionen. Den börjar redan vid inköp, leverantörsval och förståelsen för råvarans väg genom kedjan.

Ett starkt kvalitetsarbete handlar därför inte bara om att producera säkert. Det handlar också om att kunna visa att produkten är vad den utger sig för att vara.

Källor

Testfakta – Honungsfusket i svenska butiker

TV4 Nyheterna – Nytt DNA-test avslöjar fusk med honung