Validering vs verifiering – vad är egentligen skillnaden?

Validering och verifiering är två centrala begrepp inom HACCP och livsmedelssäkerhet. Begreppen används i bland annat FSSC 22000, BRCGS, IFS Food och IP Livsmedel – men blandas fortfarande ofta ihop i praktiken.

Samtidigt är skillnaden viktig att förstå eftersom validering och verifiering fyller olika funktioner i arbetet med att säkerställa att styrningar och rutiner faktiskt fungerar.

Förenklat kan man säga:

✔ Validering handlar om att säkerställa att en styrning kan fungera
✔ Verifiering handlar om att följa upp att styrningen faktiskt fungerar i praktiken

Vad är validering?

Validering innebär att verksamheten säkerställer att en metod, styrning eller åtgärd är kapabel att kontrollera den aktuella faran innan eller när den införs.

Validering bygger ofta på:
✔ vetenskapligt underlag
✔ lagkrav
✔ vägledningar
✔ studier
✔ leverantörsinformation
✔ tester eller provtagning
✔ branschpraxis

Syftet är att kunna visa att styrningen är tillräcklig för att uppnå önskat resultat.

Exempel på validering

✔ Att en värmebehandling uppnår tillräcklig reduktion av bakterier
✔ Att en rengöringsmetod avlägsnar allergener
✔ Att en metalldetektor klarar definierade testbitar
✔ Att hållbarhetstiden är rimlig utifrån produkt och förvaring
✔ Att kylförvaring håller produkten inom acceptabel temperatur

Validering sker ofta:
✔ när en process införs
✔ vid förändringar
✔ vid nya produkter
✔ vid ny utrustning
✔ när riskbilden förändras

Vad är verifiering?

Verifiering innebär att verksamheten följer upp och kontrollerar att rutiner, styrningar och arbetssätt fungerar över tid i den dagliga verksamheten.

Medan validering visar att något kan fungera, visar verifiering att det faktiskt fungerar i praktiken.

Verifiering handlar därför ofta om uppföljning.

Exempel på verifiering

✔ Internrevisioner
✔ Genomgång av registreringar
✔ Kontroll av temperaturjournaler
✔ Uppföljning av CCP-övervakning
✔ Provtagning och trendanalyser
✔ Kontroll av rengöringsresultat
✔ Uppföljning av korrigerande åtgärder
✔ Observationer ute i verksamheten

Verifiering genomförs vanligtvis återkommande som en del av verksamhetens ordinarie uppföljning.

Ett enkelt sätt att förstå skillnaden

Ett vanligt sätt att förklara skillnaden är:

Validering

“Har vi valt rätt metod?”

Verifiering

“Fungerar metoden som tänkt i vardagen?”

Båda delarna behövs för att skapa ett fungerande system för livsmedelssäkerhet.

Varför blandas begreppen ofta ihop?

I många verksamheter sker validering och verifiering nära varandra i praktiken, vilket gör att begreppen ibland flyter ihop.

Exempelvis kan provtagning användas både:
✔ vid validering av en ny process
✔ som verifiering av ett befintligt arbetssätt

Skillnaden handlar därför ofta mer om syftet med aktiviteten än själva kontrollen.

Vanliga missförstånd

“Verifiering räcker”
En vanlig missuppfattning är att det räcker att följa upp och kontrollera resultat löpande.

Men om själva metoden aldrig validerats finns det ingen säker grund för att styrningen verkligen är tillräcklig från början.

“Validering görs bara en gång”
Validering är inte alltid en engångsaktivitet.

Vid exempelvis:
✔ receptförändringar
✔ nya råvaror
✔ ny utrustning
✔ ändrade processer
✔ nya allergener

kan valideringen behöva ses över på nytt.

Varför är detta viktigt i praktiken?

Många avvikelser inom HACCP och livsmedelssäkerhet handlar egentligen inte om att rutiner saknas – utan om att verksamheten inte fullt ut säkerställt:

✔ att styrningen är tillräcklig från början
✔ att arbetssättet fungerar över tid
✔ att förändringar fångas upp i systemet

När validering och verifiering fungerar tillsammans blir det också lättare att skapa styrningar som är:
✔ riskbaserade
✔ praktiskt fungerande
✔ tydliga att följa upp
✔ anpassade efter verksamheten